Församlingsplantering

Efter en fem timmars tur med båt kom Stephano, Successor och jag fram till Ntama som är en fiskeby på ön Kome i Viktoriasjön.  Överallt låg det fiskebåtar på stranden som var täckt av vit sand. Det kändes faktiskt nästan som att vi befann oss vid havet vid ett gammalt fiskeläger på Öland i Sverige. Vi möttes upp av evangelisterna Emmanuel, Josef och Doktor Isak som väntade på oss. Vi gick längs gator kantade av trähus, vilket är ovanligt här i Tanzania. De flesta människorna såg vänliga och rofyllda ut. Överallt möttes vi av människor som bar på fisk av alla storlekar.

Ntama sett från båten!

Ntama sett från båten!

IMG_2786[1]

Färsk fisk från Sjön.

Vi kom till byns enda större restaurang. Här satte vi oss och planerade helgen som låg framför. Vi trodde att vi kommit för att plantera en ny kyrka men det visade sig snart att vi skulle plantera två nya kyrkor. När vi sitter där och planerar hör jag mig själv säga:

– Jag tror också att vi skall samla alla pastorerna i byn för att uppmuntra dem att be börja be mer tillsammans.

– Inga problem det fixar jag, sa Isak.

Vi planerade att på lördagsförmiddagen skulle vi först möta vår första nyplantering i Ntama. Därefter på eftermiddagen skulle vi åka med motorcykel till vår andra nyplantering i en by mitt på ön som heter Lugata. På bägge platserna skulle vi evangelisera genom gatuevangelisation och gå från hus till hus. På söndagen skulle vi ha två gudstjänster. Den första i Lugata och därefter om möjligt ha en samling med pastorerna i Ntama. Den andra gudstjänsten skulle vara på det stora torget i Ntama.

Efter att ha ätit gick vi till en pastor i Asemblies of God som ville träffa oss. Vi hade en härlig stund med honom och hans fru som avslutades med att vi bad för helgen i hans kyrka. Därefter gick vi ner till stranden och evangeliserade lite spontant för några fiskare och förbipasserande i ett underbart skymningsljus med solen som sakta gick ner vi horisonten. Flera kom till tro och en kvinna blev helad i axeln.  Därefter gick vi till vårt hotell som olyckligtvis låg precis bredvid ett disco. Jag sov inte mycket denna första natt.

Skymning första kvällen.

Nere vid hamnen första kvällen.

Lördagsmorgonen började vi med bön för dagen. Efter frukost gick vi hem till Josef som kommer vara ledare för vår kyrka i Ntama. Vi gick till hans hem som låg strax i utkanten av Ntama.  Han hade samlat ett tjugotal personer som kom att bli kärnan planteringen. Josef har ett starkt vittnesbörd. Han kom till tro för 13 år sedan. Två år senare dog hans fru och ett av hans barn. Denna händelse gjorde att han blev helt galen. I fem år var han helt oförmögen att göra någonting. Lyckligtvis blev han omhändertagen av sin farbror som är pastor i Anglikanska kyrkan.  Efter förbön blev han så helad och fri och är nu en harmonisk människa som det bara skiner Jesus om.  I hans hem undervisade jag om evangelisation och förbön.  Därefter delade vi in oss i fyra team med ca tre personer i varje team. Vi evangeliserade på gator och stigar och gick från hus till hus.  Flera kom till tro eller blev helade. Vårt team bad bland annat för en äldre man som hade smärtor i sin axel och nacke. Han bodde i en liten hydda med svarta sopsäckar som skydd för regnet. Efter förbön blev han fullständigt helad och tog också emot Jesus i sitt hjärta. Det visade sig också att han var farbror till en i vårt team, vilket ju inte skadade precis. När vi bett för mannen blev vi hembjudna till en familj som hade ett handikappat barn. Det visade sig att barnet hade samma handikapp som barnet till min kollega Successor. Därför kunde Sucessor undervisa om hur de skulle massera barnets leder och vilken mat de skulle kunna göra speciellt för barnet. Föräldrar var mycket glada och tacksamma när vi gick därifrån.

 

Efter lunchen som vi intog i byns restaurang hoppade vi på fem motorcyklar, som är det sätt man transporterar sig på ön och åkte vidare till Lugata (det finns en bil på hela ön där det bor ca 200 000 tusen människor). Denna plats har stora träd, gott om blommor och växtlivet frodas. Naturen med alla sina fruktträd och de enkla hyddorna får mig att tänka på Edens lustgård. Här startade vi den andra kyrkan som utgår från Emmanuels hem. Dessvärre märkte vi att en del av hans medhjälpare verkade ostrukturerade och att de inte riktigt är på det klara med vad de har för vision. Vilket jag uppmuntrade dem till att be mer över. Denna grupp behöver därför mycket av våra böner. Efter att ha samtalat om vikten av att ha en vision delade också vi upp oss i flera grupper för att gå från hus till hus. Vi i min grupp kom till ett hem där två kvinnor hade svåra magsmärtor. Vi tror att de blev helade eftersom all smärta försvann när vi bad för dem. Dessutom tog de emot Jesus i sina liv.

Vid förbönstillfällen som detta leder jag nästan aldrig förbönen utan jag tränar de som är med genom att låta de be för den sjuke istället.  Dessutom blev en kvinna helad som haltade i ena benet och sprang därefter runt på gården. Vi gick vidare längs en smal stig med höga frodiga träd på bägge sidor. I ett av träden som stod vid ett hus fick jag se några konstiga frukter som jag aldrig sett förut. De såg lite ut som papaya frukt fast mycket större.  Vad är det för frukt frågade jag de andra i teamet. Men ingen visste vad det var för frukt. En kvinna stod vid huset och iakttog oss. Jag hälsade på kvinnan som var alldeles full av amuletter och en i vårt team sa:

-Ursäkta men vad är det för frukt på trädet?

Vi gick in på gården och insåg i samma ögonblick att vi hade att göra med svart magi. På tomten fanns en ansamling hus fulla av konstiga inskriptioner och tecken. Det är lite svårt att beskriva men dessutom var det var som att allt var täckt av sot (det var som att jag såg detta både fysiskt och andligt). Vi gick fram till en eld där flera barn, några kvinnor och en äldre kvinna satt. Jag sträckte ut handen och hälsade vänligt på kvinnan som mötte mig med en blick som sa: Jag ska döda dig! Mina kollegor tror att hon var en häxa och ägaren till stället. Fast det berörde mig inte. Faktum är att inget av det vi mötte skakade eller berörde oss. Jag kände till och med hur Guds närvaro kom oss närmre i samma ögonblick som vi gick in på gården.  Guds kraft är ju starkare. Jag tror att den äldre kvinnan också kände av detta som vi läser om i Johannes 1:5:  Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det. Därför försvann hon spårlöst med de flesta av kvinnorna och barnen.

Kvinnan som vi först hälsat på tog oss med lite i skymundan runt ett av husen. Här berättade hon vad hon använde frukten till. Jag förstod inte allt men uppfattade i alla fall att fruktens kärnor ansågs ha helande kraft. Efter en stund profeterade Successor in i hennes liv. På punkt efter punkt profeterade han sådant som han omöjligt kunde veta i sig själv om hennes liv. Kvinnan berättade att kom kommit från Mosoma, två dagsresor bort. Hon hade kommit till Kome och detta hus eftersom de så kallade ”andarna” hade lett henne till detta hus. Successor berättade om Jesus och frågade om hon ville bli en kristen. Och det ville hon. Efter bönen var det som hela hennes ansiktsuttryck förändrades och Jesus blev synlig i hennes ögon.

Samtidigt som detta skedde fick jag och Emmanuel syn på en man hade smort in sig med någon undergörande salva. Jag gick fram till honom och hälsade. Han tittade sig oroligt om för att försäkra sig om att ingen såg att vi pratade. Kan vi få be för dig frågade jag. Javisst det får ni men bara inte här ute och så drog han in oss i häxans hus. Här innanför dörren böjde mannen som också hette Emmanuel sina knän och tog emot Jesus under stor bävan.  Därefter kopplade vi dem samman med evangelisten Emmanuel.  Detta var första gången jag fick leda någon till tro i en häxas hus! Innan vi gick därifrån gick jag runt och la mina händer på barnen som nu kommit tillbaka och välsignade dem och bad om Guds närvaro i deras liv. Den arga Kvinnan såg jag inte röken av. Vi gick så till vår samlingsplats och skulle precis åka när jag fick syn på en man som tittade lite nyfiket på oss. Vi gick fram till honom och det visade sig att Emmanuel hade delat evangeliet med honom dagen innan och nu var han redo att bli en kristen. Emmanuel fick nu leda honom till tro och ett stort leende spred sig över mannens ansikte. När vi kom tillbaka var det redan mörkt.  Vi åt mat och samtalade om eftermiddagen. Även de andra teamen hade sett Gud göra under och fått leda människor till tro på Jesus.  Trötta och glada kastade vi oss i våra sängar. Denna natt sov jag bättre.

På söndagen vaknade jag tidigt. Jag gick ner till stranden och bad. Stranden var full av fiskare som varit ute under morgontimmarna. Där samtalade jag med Gud samtidigt som jag såg soluppgången vilket var helt magiskt. Styrkt kom jag tillbaka till hotellet där vi intog vår frukost. Nu hände något märkligt. På hotellet var det alltid ett femtontal kvinnor som gick omkring och städade. Jag hade insett kvällen innan att dessa måste vara prostituerade. När jag nu såg en av dessa kvinnor tänkte jag. Tänk om vi kunde få ett tillfälle att berätta om Jesus för dessa kvinnor.  En minut senare kommer Isak och säger:

  • Alla dessa kvinnor du ser här på hotellet de är prostituerade. Vill du vi skall be för dem?
  • Javisst självklart, sa jag.

Så berättade jag om Guds kärlek för tolv unga prostituerade flickor i tjugoårs åldern. Flera av dem grät när Gud berörde deras hjärtan.  Alla ville ta emot Jesus i sina liv. En av dem började också manifestera onda andar när vi bad. Efter några minuters förbön och skrik blev hon helt lugn och klar i blicken.  Senare samma dag berättade hon att hon nu tänkte bege sig tillbaks till skolan i Mwanza som hon rymt från.  Det kändes tufft lämna dessa kvinnor eftersom vi inte kunde ta dem direkt ur prostitutionen.  Isak lovade att göra vad han kan, men vi ber också över detta och funderar över vad vi kan göra för att hjälpa flickorna.

Nu åkte vi till Emmanuels hem för att officiellt starta våra kyrkor på Kome. Här hade det nu samlats ett 25 tal personer från de två nyplaneteringarna. En del av dem hade vi mött i evangelisationen dagen innan. Jag predikade om vikten av att göra upp med det gamla livet och bli född på nytt. Jag gav tillfälle till att på nytt överlämna sig till Gud och alla ville få förbön och överlämna sig på nytt till Gud.

IMG_2838[1]

På dessa två bilder syns några av kyrkans första medlemmar.

På dessa två bilder syns några av kyrkans första medlemmar.

Efter Gudstjänsten åkte vi tillbaks till Ntama. Här vilade jag en timme samtidigt som Isak förberedde pastorssamlingen i en neutral lokal som låg mitt i byn. Vi väntade under spänning. Alla var inbjudna men vi visste inte hur många som skulle komma. Det kom tjugo pastorer.  Alla fick presentera sig och vi fick veta att de aldrig haft en gemensam samling som denna för alla pastorer. Jag höll ett kort anförande utifrån Jesu ord om enhet i Joh 17:20-21 … Jag ber att de alla skall bli ett.  Dessutom berättade jag om den förnyelse som skett i flera städer i Argentina där pastorer bestämt sig för att börja be för varandra och sin stad.  Så bad vi tillsammans och Guds närvaro kändes mycket påtagligt i atmosfären.  Under bönen såg jag en stor eld över Ntama och att folk kom från hela ön och hur de kom med båtar till Ntama rakt in i elden.  Jag tror elden står för att Gud vill komma med sin närvaro på ett starkt sätt till Ntama och beröra hela ön och att flera missionärer kommer skickas ut från ön. Jag delade synen och pastorerna tog mina ord på allvar. Min förhoppning är att de nu kommer börja träffas regelbundet för bön. Senare på kvällen berättade Isak att ägaren av lokalen alltid tar ut en hyra på ca tvåhundra kronor.  Men denna gång ville han inte ha några pengar.

Efter bönen gick vi så till torget där en av pastorerna lånat oss sin utrustning gratis och dessutom bett sin lovsångsledare leda musiken. Normalt brukar han ta ut en hyra. På torget fann vi ett 40 tal barn. Vi sjöng några lovsånger tillsammans med barnen och snart hade det kommit kanske 150 personer till torget som undrade vad som stod på. Efter lovsången predikade jag utifrån Esters bok om att vi alla blivit inbjudna till att komma till kungen.  Många på torget bad sedan frälsningsbönen med oss. Vi presenterade också våra två nya församlingsplaneringar och uppmuntrade de nykristna som inte redan tillhörde en kyrka att gå med i någon av dessa kyrkor.

Nu närmade sig vår avfärd med färjan som skulle avgå kl 22.00 på kvällen. Men innan dess hade vi en sista samling. Vi var alla glada och hänförda över hur mycket Gud hade gjort bara på dessa två dagar. Isak sa att hans tro på Guds förmåga hade fördjupats och att han var helt förbluffad övar alla dörrar som bara öppnat sig för oss. Ja denna resa var sannerligen förbered av Gud!

Tack Herre!

Amen!

2 reaktion på “Församlingsplantering

  1. Gerwin Bos

    Hej Henrik och Maria,

    Jag heter Gerwin Bos och har blivit missionsombud i BK i Stockholm.
    Vad underbart att läsa er blogg! Jag tackar Gud för det Han gör i Tanzania.
    Vi ska absolut be för de nya församlingar på Kome.

    Guds välsignelse,

    Gerwin

    Svara
    1. Maria Polback

      Så roligt att ni vill stå samman med oss i bön! Som vi förstår av ditt mail, så vill ni gärna som församling vara delaktiga med oss. Här på bloggen kan du fortsätta att ta del av saker som händer och det går fint att dela detta i församlingen om du så önskar. Med vänlig hälsning/ Familjen Polback

      Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *