Kl.10 chai time!

I Tanzania äter många ingen frukost, utan väntar till testunden som alltid är klockan 10. Själv tycker jag att det är en av dagens höjdpunkter. Teblad som är kokade med färsk mjölk och ingefära. Till detta äter man oftast chapati, som ser ut som pannkakor, men är mer som tortilla. Många vänner i Sverige kör med sitt kaffe och tycker om att ge mig pikar för att jag som ”diakonissa” inte har denna last. Men chai time har nog blivit min goda last nu.
Maria

Mars 2015 033

Stammen heter Sukuma

cropped-header.jpg

1423042739754

Här spelar Johannes, tillsammans med klasskompisar, på kungatrummor som är 500 år gamla.
Trummorna används än idag, eftersom seden med kungar i Sukuma, fortfarande lever kvar. Dock har dessa kungar ingen makt idag,utan fungerar som en kulturell sed som man vill bevara. Förr i tiden användes trummorna när kungarna skulle gifta sig, begravas eller klippa håret.

1423043970725

Dans har alltid varit viktig i Östafrikas olika stammar. Stammarnas danser kan skilja sig mycket åt. Sukumadansen känner man igen på kvinnornas vilda rumpskakningar. Sukuma är även känd för sin snake dance. Här används inte några snälla, nerdrogade ormar precis. Ormen var arg och försökte bita dansarna. Jag föredrar nog lite mer ofarliga danser!

14230464472801423046442954/1423046442954.jpg”>1423046442954

Så dansade vi alla tillsammans!

1423045234209

Vänner som offrar mycket för flickorna.

Marias mobil 075Några timmars bilresa från Mwanza, för oss över gränsen till Kenya och in i Kuriaområdet. Här är marken röd och hyddorna många. Vi är här för att besöka att stort barncenter, City of Hope och samtidigt tar vi tillfället att fira min 40årsdag med våra kära vänner i Kuria, där vi bodde för drygt 12år sedan. Vi har under dessa år gjort ett antal återbesök. Många här har blivit vänner för livet. Vår vardag ser dock olika ut på grund av våra ursprung. Vi kan som västerlänningar endast ana de offer som våra vänner gör för att rädda unga flickor från omskärelse. Här kämpar våra vänner för stammens flickor. Vi lyckades tyvärr pricka in områdets besvärligaste tid när det gäller naturreligion med häxkonst, där flickor flyr till missionsstationen för att slippa undan den fruktansvärda omskärelsetraditionen. Ja, tyvärr säger vår vän Samwel,så startade riterna tidigare i år. Missionsstationen har under flera år tagit emot flickor och gett dem skydd och omsorg tills perioden är över. Ca 90% av flickorna klarar sig sedan undan omskärelsen under resten av året. Vännerna här blir hotade till livet. Men ändå ger de inte upp.Drivkraften? Guds kärlek som fortsätter kämpa genom mörker och hopplöshet.
Marias mobil 071Marias mobil 062Marias mobil 064Marias mobil 057Marias mobil 075Marias mobil 054
Underbart att vara med sina vänner i Kuria igen!

Årets första stiftsmöten

Från Maria mobil 2014-jan 2015 831Från Maria mobil 2014-jan 2015 827

Så var det då dags för årets första stiftsmöten. De här dagarna samlas de som har en ledande ställning eller projektansvariga i stiftet. Här redovisas vad som har gjorts under de gångna året samt framtidsplaner inför det nya året. Dagarna är långa; från tidig morgon till sen kväll. Vi hänger med lite bättre på Swahilin, men efter några timmars aktivt lyssnande,så tar hjärnan paus från tolkningsverksamheten.

Henrik och Maria

Nu tar vi lunchrast!

Nu tar vi lunchrast!

Från Maria mobil 2014-jan 2015 816

Diakonidag för stiftet

012

Den 31oktober höll jag i en diakonikonferens och utbildningsdag för stiftets diakonarbetare och ledande präster från stiftets olika regioner.

Regionerna rapporterade om sina diakonala insatser. Vi diskuterade mycket med varandra och  delade både  glädjeämnen och svårigheter.

Min undervisning den här dagen byggde på två grundteman:

-Jesus den stora diakonen och diakoni i den första kyrkan.

-Socialt arbete kontra diakoni

Det blev en lyckad dag och diakoniarbetarna och prästerna var tacksamma och sa att det hade lärt sig mycket och att de nu ville ge vidare kunskapen till församlingarna i deras regioner.

– En del avlägsna församlingar vet inte ens vad diakoni är. Men idag har vi börjat få redskap till att föra kunskapen vidare till dem, sa en av diakonarbetarna.

Vi avslutade dagen med att vi bad för varandra och de utmaningar som de alla står inför.

Maria

 

 

 

 

 

Rastafaris

Igår var det äntligen dags! Efter mycket bön, relationsbyggande och förberedelser av olika slag startade vi vårt bibelstudie för åtta hungriga rastafaris. Jag började med ett kort anförande utifrån ps 139:15-17. Där står det bland annat att Gud såg oss när vi formades i vår mors mage. Vi samtalade vidare om hur vi var i Guds tanke redan innan jorden formades. Hur Gud redan på förhand visste att just vi skulle bli till. När vi sedan talade om Guds kärlek och vad den egentligen innebär var det många som ville bidra i samtalet.

En kille som tidigare varit gatubarn berättade att han rymde hemifrån vid nio års ålder för att bo på gatan. Han hade fort  hamnat i kriminalitet, blivit tagen av polisen och satt i fängelse. Där hände något underbart.

-En Canadensisk kvinna kom och predikade för oss. Hon berättade om Paulus och Silas i fängelset och om Chadrack, Mesak och Abednego som blev kastade i Elden. När jag blev frisläppt kom jag åter i kontakt med kvinnan som predikade för oss. Hon sa till oss att om vi beslutade oss för att sluta med droger så kunde vi få hjälp med bostad och skolgång. Jag blev en kristen och bestämde mig för att sluta med drogerna.  Jag har varit en kristen sedan dess, berättade killen med ett stort leende på sina läppar.

Efter berättelsen blev det tyst. Ingen var oberörd alla satt som förstummade och funderade över det de nyss hört. Minst en till av killarna som var med på bibelstudiet har vuxit upp på gatan och många av killarna känner minst någon som vuxit upp under liknande förhållanden. Därför var det inte svårt för dem att relatera till killens berättelse.  När vi satt där med Victoriasjön som utsikt var Guds kärleksfulla närvaro så stark att man skulle kunna ta på den. Kvällen slutade så med att sju av killarna gav sina liv till Jesus.

Denna bild togs 2013. Killen till vänster var med på bibelstudiet.

Denna bild togs 2013. Killen till vänster var med på bibelstudiet.

Vad jag älskar att göra sånt här! Detta är värt allt! Alla svårighet och prövningar vi möter väger lätt mot att få se sju Rastafaris böja sina huvuden och ta emot Jesus för första gången. Bed nu för oss att fortsättningen blir bra lika bra som början. Bed om beskydd över oss och killarna. Vi träffas torsdagar kl16-19. Bed lite extra just då.

Be blessed:-)

 

Psalm 91

För några dagar sedan frågade min kompis Nick om jag vilje följa med och be för en arbetskollega till honom.

-För tre dagar sedan fick hon allvarlig hjärnmalaria (man kan dö av detta tillstånd). Hon blev som tokig och slog sönder saker i sitt hem. De fick binda henne och ta henne till sjukhuset där hon ligger nu, berättade Nick på vägen till sjukhuset.

När vi kom in till sjuksalen där hon låg hörde vi längst bort i ena hörnet någon som ropade:

-Yesu unasaidie (Jesus du måste hjälpa), det var den drabbade kvinnan som ropade.

Vi gick fram till sängen och såg hur hon var bunden. Nick försökte få kontakt med henne men det var som att hon inte var där. Hon kunde bara ropa Yesu unasaidie. Så vi började be för henne. Under tiden vi bad kom alla hennes arbetskolleger vilket var runt femton personer. Vissa av dem var vana vid förbön medan för en del var detta något nytt. Vi bad i cirka 20 minuter. Nick försökte få kontakt med henne utan att få respons. Vi tänkte just gå hem. Men så bestämde vi oss för att be en gång till. Då hände det underbara!

Efter en stund blev kvinnan tyst. Nick försökte prata med henne och nu gav hon svar på tilltal! Ja hon var helt klar i tanken.

-Ska vi lossa på repen så du kan sätta dig upp, frågade han?

-Javisst gärna, svarade hon.

Så satte hon sig upp och öppnade ögonen för första gången sedan vi kom. Ge mig en bibel sa hon och läste psalm 91 helt obehindrat:

Den som bor i den Högstes skydd och vilar i den Väldiges skugga,
han säger: ”Herren är min tillflykt och min borg, min Gud som jag förtröstar på.”
Han räddar dig från jägarens nät och från den förhärjande pesten.
Han täcker dig med sina vingar, under dem finner du tillflykt, hans trofasthet
är en sköld och ett bålverk. Du behöver inte frukta nattens fasor eller pilen som flyger om dagen,
inte pesten som smyger i dunklet eller farsoten som härjar i middagshettan.
Tusen kan falla bredvid dig, ja, tiotusen vid din sida, men du skall inte drabbas.
Du skall själv få bevittna hur de gudlösa får sitt straff. Din tillflykt är Herren,
du har gjort den Högste till ditt värn. Inget ont skall drabba dig, ingen olycka komma
nära ditt hus. Han skall befalla sina änglar att skydda dig var du än går.
De bär dig på sina händer, så att du inte stöter foten mot någon sten.
Över lejon och ormar går du fram, du trampar på vilddjur och drakar.
Han håller fast vid mig, och jag räddar honom,jag skyddar honom, ty han känner mitt namn.
Han åkallar mig, och jag svarar honom, jag är med honom i nöden,jag befriar
honom och ger honom ära. Jag skall mätta honom med ett långt liv
och låta honom erfara min hjälp.
Så fortsatte hon och läste bibelställe efter bibelställe som handlar om Guds ingripande och helande. Nu blev vi alla rejält exalterade. Vi tjöt av glädje. Lärarna blev helt till sig och plockade fram sina mobiler och filmade detta mirakel. De som var ovana vid mirakel stod som förstummade och bara gapade. Två dagar senare blev hon friskförklarad och fick åka hem!
Tack Jesus för din kärlek som förmår att förvandla varje situation!

Se in i Jesu ögon

För en vecka sedan var jag åter på ön Ukerewe i Victoriasjön. Pastorn hade bjudit dit mig och min tolk Successor för att undervisa om Den helige ande. Flera blev förnyade och uppfyllda av Den helige ande. Flera blev helade. En flicka i tioårsåldern blev befriad från en demon. Efter att hon blivit befriad var det som att se in i Jesu ögon. Efter söndagens gudstjänst som började i vanlig ordning kl 07:00 (vad glad jag är att jag är morgonpigg) gick vi mot hotellet. Då fick vi se tre killar som stod och hängde vid ett sågverk. Vi frågade om de behövde helande. En pojke sa att han hade kronisk huvudverk som försvann när vi bad för honom. Min tolk frågade om de ville ta emot Jesus. Det ville alla tre. Killen som blev helad kom senare till kyrkan. Nu fick vi syn på deras chef som var krokryggig och haltade fram. Han hade stått på avstånd och kollat in vad som hände med hans medhjälpare.
-Får vi be för dig, frågade vi?
-Självklart!
Vi bad, mannens rygg blev rak och smärtan försvann. Hans ena ben var också för kort så vi bad att benen skulle bli lika långa. Vilket de blev. Gud är god. Nu började det samlas en nyfiken folkskara kring oss. Jag och Successor tittade på varandra och över båda våra ansikten spred sig ett stort leende över att få vara med och sprida Guds kärlek.

PHTO0084.JPG

Tre glada grabbar efter en härlig Gudstjänst. Pastor Abel, Successor och jag.

PHTO0079.JPG

Pastor Abel med fru.

På kvällen hade vi Fellowship tillsammans. Fellowship är en fri Gudstjänst med mycket lovsång, tillbedjan, inspirerande predikan och förbön. På slutet välkomnade Pastorn, Successor och jag de som ville ta emot Den Helige Ande. Det var underbart att se flera ta emot Den helige ande för första gången och få uppleva Guds närvaro.
På måndagen och tisdagen undervisade mina medhjälpare och jag de lokala evangelisterna. Min kollega Elias undervisade i ledarskap och jag undervisade om förbön för sjuka. På tisdagen lämnade jag evangelisterna med uppdraget att be minst för en person fram till morgondagen. En vecka senare pratade jag med pastorn som berätta att evangelisterna och kyrkfolket hade blivit så inspirerade av det som skett under helgen innan att de nu ber nästan varje dag i kyrkan. Dessutom har det skett flera under när evangelisterna har bett för sjuka.

Varför berättar jag om alla dessa under Jesus gör? Ja det är inte för att ljuset skall falla på mig. Utan det är för att uppmuntra dig att Guds rike inte bara består i ord utan också i kraft. Dessutom vill jag att du ska veta att jag har sett liknande under ske hemma i Sverige som här. Han vill ge dig kraft till en vardagstro som håller och tro för att under kan ske också i din vardag. När Jesus sände ut lärjungarna två och två fick de uppdraget att …förkunna Guds rike och göra de sjuka friska (Luk 9:2). Att be för sjuka var en del av budskapet. Vi har fått ett uppdrag av Jesus som börjar med orden: Gå därför ut… Låt oss därför gå ut och sprida evangeliet genom att berätta om vad Jesus har gjort och ta vara på tillfällena som erbjuds till att be för sjuka. Jesus säger: Dessa tecken skall följa dem som tror (mark 16:17). Om du tror så kan du be för sjuka. Varför vill Jesus hela? Ja, varför vill Jesus att vi skall lära känna honom? Svaret är enkelt och ändå har vi så svårt att ta orden till våra hjärtan och leva utifrån deras verklighet:

För att han älskar oss!

Framtidstro bland barnen i Magu

Magu barncenter m Jonas Msya sept 2014 005

Välkommen till Center ELCT i Magu!
Vi möts av över 200 barn som sjunger och dansar. De trycker sig intill vår bil och kikar in i rutorna och upptäcker till sin stora glädje att vi har tagit med våra barn. Det är knappt så att vi kommer ur bilen, förrän projektledaren, Jonas Msuya viftar och ropar till alla barnen att backa. Alla vill bära på Ellinor och känna på våra barns hår eller ta i hand och få möjlighet att öva något engelskt ord. Det är en varm och avslappnad atmosfär som möter oss. Vi märker snabbt att detta är en verklig oas för de 247 barn som så gott som dagligen besöker centret för gemenskap och stöttning.
Det är lördag morgon när vi anländer, vilket betyder heldag på barncentret för personal och alla barnen.
Magu barncenter m Jonas Msya sept 2014 007Projektledare Jonas Msuya med medarbetare. ( Jonas till höger)

Henrik och alla barnen sticker iväg och lirar boll medans Jonas tar mig med till kontoret för att berätta om projektet. De har en ekonomiansvarig, två socialarbetare (varav Jonas är en av dem), en sjuksköterska och många oavlönade från kyrkan som regelbundet hjälper till.”Utan dem skulle inte det här vara möjligt”, menar han. Vi går en sväng och hälsar på församlingsprästen i Yeriko Parish. Alla byggnader för barnen och kyrkans övriga byggnader ligger tillsammans, vilket gör att arbetet med barnen och kyrkans liv smälter samman.
Magu barncenter m Jonas Msya sept 2014 009

De 247 barnen kommer från de allra fattigaste familjerna i Magu. Majoriteten av barnen är föräldralösa. Kyrkans samarbetspartner är Compassion International, vilken har som huvudvision att bekämpa fattigdom genom Jesus. Detta innebär att försöka se till de allra fattigaste barnen och styrka deras självkänsla och ge förutsättningar till barnen att klara sig bra i framtiden. Tiden på centret ägnas till att få hjälp med skolarbete,praktiskt lärande,bibelundervisning,mentorskap, musik och lek, umgänge och mat mm. Mycket av socialarbetarnas tid går åt att besöka barnens hem, för att ge stöttning och vägledning på plats.

Några av barnen lär sig hur man bygger hus.

Några av barnen lär sig hur man bygger hus.

Vi blir så bjudna på mat tillsammans med alla barn och vuxna som hjälper till. Maten tillagas på en stor eldstad av många ”Mamas” som hjälper till på lördagarna. Det smakar gott med ris och sukumawiki. Barnen sjunger för full hals om vår Gud som älskar oss!

Så säger Ellinor och vi andra Hejdå till alla barnen!

Så säger Ellinor och vi andra Hejdå till alla barnen!

Maria

 

007

Arbete för fattiga barn i Shinyanga

Arbetet är nu i full gång med att besöka olika platser och få inblick i kyrkans diakonala insatser. Denna gång gick resan till Shinyanga, som ligger strax utanför stiftet. Här arbetar kyrkan i samarbete med Compation International. Här bedrivs skola för små barn, där många av barnen kommer från fattiga hem. Genom Compation International får varje barn en fadder som hjälper till att stå för skolavgifter mm. På lördagarna samlas barn i olika åldrar som får hjälp. Här får det möjlighet till undervisning i praktiska sysslor och handledning hur det kan klara sig i livet och göra något bra av sin egna och andras tillvaro. Många av kyrkomedlemmarna är aktiva både som anställda och frivilliga. Sammanlagt tar organisationen i Shinyanga hand om 254 barn. Dessa barn är med i skolprojekt eller i deras holistiskt projekt som går ut på att försöka hjälpa barnet att bli fri från fattigdom och att få möjlighet att växa andligt. Denna dag följde även Johannes med för att träffa några av barnen.