Några timmars bilresa från Mwanza, för oss över gränsen till Kenya och in i Kuriaområdet. Här är marken röd och hyddorna många. Vi är här för att besöka att stort barncenter, City of Hope och samtidigt tar vi tillfället att fira min 40årsdag med våra kära vänner i Kuria, där vi bodde för drygt 12år sedan. Vi har under dessa år gjort ett antal återbesök. Många här har blivit vänner för livet. Vår vardag ser dock olika ut på grund av våra ursprung. Vi kan som västerlänningar endast ana de offer som våra vänner gör för att rädda unga flickor från omskärelse. Här kämpar våra vänner för stammens flickor. Vi lyckades tyvärr pricka in områdets besvärligaste tid när det gäller naturreligion med häxkonst, där flickor flyr till missionsstationen för att slippa undan den fruktansvärda omskärelsetraditionen. Ja, tyvärr säger vår vän Samwel,så startade riterna tidigare i år. Missionsstationen har under flera år tagit emot flickor och gett dem skydd och omsorg tills perioden är över. Ca 90% av flickorna klarar sig sedan undan omskärelsen under resten av året. Vännerna här blir hotade till livet. Men ändå ger de inte upp.Drivkraften? Guds kärlek som fortsätter kämpa genom mörker och hopplöshet.
Underbart att vara med sina vänner i Kuria igen!
Vänner som offrar mycket för flickorna.
Lämna ett svar